Läkemedelsinteraktioner
1. Nämn tre risker med att behandlas med många läkemedel!
2. Vad är en farmakokinetisk interaktion?
3. Vad är en farmakodynamisk interaktion?
4. Antacida (PPI, H2-blockerare), ökar pH i magsäcken. Ge exempel på interaktioner med andra lm!
5. Vad ska man tänka på vid opioidbehandling (och även antikolinergika)?
6. Interaktion av kolestyramin? (questran mot hyperlipoproteinemi)
7. Interaktion av antibiotika?
8. Problem med cytostatika?
9. Vad är PGP och vilka läkemedel kan påverka det?
10. Vilka läkemedel binder till vilket plasmaprotein?
11. Cytokrom P-450 systemet är bäst dokumenterat. Vad påverkar hur detta system fungerar?
12. Vilka läkemedel interagerar pga renal interferrens?
Spironolakton penicillin
Probenecid metotrexat
Salicylater litium
NSAID digoxin
13. Varför vill man mäta läkemedelshalt i blodet? sk TDM (terapeutic drug monitoring)
14. Vad är förutsättningarna för TDM?
15. Ge ex på lm som har antikolinerga biverkningar!
16. Ge ex på lm som kan ge GI-blödning!
17. Ge ex på lm som kan ge hypotension!
18. Vad ska du tänka på vid insättning av digoxin?
19. Ge ex på kombo av lm som kan ge hyperkalemi!
20. Ge ex på lm som interagerar och ger minskad diuretisk och blodtryckssänkande effekt!
21. Ge ex på något som interagerar med perorala antidiabetika!
22. Anamnesen är viktig. Vad står GLÖM INTE för?
1. Biverkningar (antalet ökar risken), läkemedelsinteraktioner (minskad/utebliven/ökad effekt), nedsatt compliance.
2. Det ena läkemedlet ökar eller minskar plasmakoncentrationen av det andra. (minnesregel: kinetik-koncentration, kk)
3. Det ena läkemedlet förstärker eller minskar effekten av det andra.
4. Antacida påverkar joniseringsgraden och minskar absorbtionshastigheten av ex ketokonazol och itrakonazol (antimykotikum-svampläkemedel). Dessutom ökar det absorbtionsgraden av digoxin. Antacida och även kalcium ger kelatkomplex vilket i sin tur ger sämre absorbtion av ex järn, tetracykliner, kinoloner och levaxin. (gäller ej vid långvarig behandling)
5. Opioider ger försämrad tarmmotilitet och ventrikeltömning och det kan ge fördröjt upptag av olika läkemedel. Ger även ex förstoppning.
6. Questran kan hämma upptaget av sura läkemedel, ex digoxin, warfarin, tyroxin, pravastatin.
7. Antibiotika påverkar tarmfloran och kan bryta det enterohepatiska kretsloppet. Därigenom kan det ge minskad effekt av ex p-piller.
8. Cytostatika har toxiska effekter på tarmslemhinnan och ger ett sämre upptag pga minskad upptagsyta.
9. PGP är ett transportprotein som hjälper till att skydda mot främmande substanser. Det finns bla i GI-kanalen, gallgångarna, njurtubuli, BBB och placenta. PGP hämmas av Verapamil --> höjd digoxinnivå. PGP induceras av rifampicin och johannesört vilka då ger en sänkt digoxinnivå.
10. Sura läkemedel binder till albumin och basiska läkemedel binder till orosomukoid.
11. Dels finns individuell variation och dessutom påverkar omgivningsfaktorer som rökning och alkohol mm. Genetiska variationer gör att vissas system är snabbare än andras. 7% är sk långsamma metaboliserare och har ett CYP2D6 som är påverkat. De får i genomsnitt högre läkemedelshalter och därmed också mer biverkningar om läkemedlet ges i sin aktiva form. De kan också få minskad eller utebliven effekt om läkemedlet behöver metaboliseras innan det blir aktivt. 1-2% är ultrasnabba metaboliserare (flera kopior av genen som kodar enzymen) och dessa kan istället behöva högre doser än normalt.
12. Spironolacton sänker tubulär sekretion av digoxin
Probenecid sänker tubulär sekretion av penicillin
Salicylater sänker den tubulära sekretionen av metotrexat
NSAID minskar utsöndringen av litium och metotrexat mfl pga hämmad PGE2-syntes som ger minskat renalt blodflöde och sänkt GFR.
13. Det är ofta mer relaterat till effekt och biverkning än vad dosen är. Vid vissa läkemedel med smalt terapeutiskt intervall kan det vara bra för att veta om patienten ligger på rätt nivå eller behöver få justerad dos. Även då terapisvikt inte kan tolereras, ex vid immunosuppressiv behandling efter transplantation, antiepilepticabehandling eller HIV-behandling.
14. Att det finns ett vedertaget terapeutiskt koncentrationsintervall (med fastställt samband mellan serumkoncentration och effekt/biverkningar), att provet är taget vid koncentrationsjämvikt (efter 4-5 halveringstider) samt att provet är taget som dalvärde (precis innan nästa dos).
15. Antipsykotika, atypiska antipsykotika, tricykliska antidepressiva och antihistaminer
16. Cytostatika, ASA, NSAID, warfarin, SSRI och immunosuppressiva medel
17. antidepressiva, nitrater, antihypertensiva, antipsykotika och antiparkinsson-lm
18. Att lm som ger hypo- eller hyperkalcemi ökar risken för att få en dixoginintox.
19. ex ACE-hämmare tillsammans med kaliumsparande diuretika kan ge hyperkalemi
20. kombon NSAID och diuretika och kombon Betablockerare och ACE-hämmare
21. Alkohol kan tillsammans med perorala antidiabetika ge hypoglykemi
22.
G-graviditet
L-läkemedel
Ö-överkänslighet
M-missbruk
INTE-raktioner
