#Medicin #Läkare #Doktor #Plugg

1. Fall hos äldre är vanligare än trafikolyckor. Vilken typ av skador uppstår? Finns andra problem relaterade till fall?

2. Vilka riskfaktorer finns för fall?

3. Hur kan en fallriskbedömning göras?

4. Vad innebär postural hypotension?

5. Vad finns det för allmän fallprevention?

6. Vad kan du som läkare göra?

7. Ge exempel på läkemedel som kan ge yrsel!

8. Andra saker som kan ge yrsel?

9. Vad ingår i en basal yrselutredning?

10. Differentialdiagnoser vid yrsel?

11. Vad innebär osteoporos?

12. Vad är WHO:s kriterier för osteoporos?

13. Riskfaktorer för osteoporos?

14. Vad ingår i osteoporosutredning?

15. Behandling? Farmakologisk och icke-farmakologisk?

 

 

 

1. handledsfraktur, höftfraktur och kotkompression är vanliga. Rädsla för nya fall kan begränsa individen och leda till social isolation. Många fall leder till ett ökat beroende och många måste flytta till ett boende. I sverige är fall även den vanligaste dödsolyckan. 20% dör inom ett år efter en höftfraktur.

 

2. Tidigare fall, rädsla för fall, läkemedel, gång- och balansstörningar, nedsatt syn, hjärtsjukdomar, fotproblematik, risker i omgivningen, kvinligt kön, hög ålder.

 

3. Med Downtons fallriskindex kan man se fallrisken hos en individ som tidigare ramlat. Ex om pat stannar upp för och prata är hen går, om pat har postural hypotension, dehydrering, systemsjukdomar, neuropatier, läkemedel, sängläge eller nedsatt allmäntillstånd.

 

4. BT sjunker med 20 mmHg systoliskt eller 10 mmHg eller mer när pat ställer sig upp (ingen pulshöjning till skillnad från vid ortostatiskt).

 

5. Utbildning av personal och individ, fallmottagningar, synundersökningar, genomgång av nutritionsstatus, undvik övermöblering, be pat sitta vid av och påkllädning, ha ledljus på natten, handtag i badrum, broddar på vintern, mjuka golvunderlag, bryt social isolering.

 

6. Gör en läkemedelsgenomgång.

7. ACE-hämmare, betablockerare, kalciumantagonister, parkinssonläkemedel och neuroleptika påverkar hjärt-kärlsystemet och kan ge blodtrycksfall och rytmrubbningar som i sin tur kan ge yrsel och fall.  Läkemedel som påverkar CNS (benzo, neuroleptica och analgetica) kan också bidra.

8. Ångest, depression, elektrolytrubbningar, diabetes och hypotyreos mm.

9. Anamnes, neurologisk och somatisk undersökning, läkemedelsgenomgång och blodtrycksmätning i liggande, sittande och stående.

10. benign paroxysmal lägesyrsel, vestibulär dysfunktion, stroke, depression, morbus méniere.

11. nedsatt benmassa och förändrad mikroarkitektur ger en minskad hållfasthet av skelettet. Beror på rubbad balans mellan nedbrytning och uppbyggnad.

12. Minskad benmassa mellan 1 och 1,25 sd= osteopeni, mindre än 2,5 SD = osteoporos med DXA-mätning. Manifest osteoporos om man dessutom haft en lågenergifraktur.

13. Bentäthet under 2,5 SD eller mer, tidigare fraktur, peroral kortisonbehandling (>3 månader), heriditet (höftfraktur hos modern) och hög ålder. Relativa riskfaktorer är immobilisering, tidig meopaus, fallbenägenhet, rökning, BMI under 20 eller viktnedgång 5 kg under sista året, sekundär osteoporos, alkoholöverkonsumtion, svåra sjukdomar, RA, låg solljusexponering.

14. Anamnes, status, provtagning, DEXA-mätning och riskberäkning.

15. Fysisk aktivitet, tillräckligt kaloriintag, sluta röka, minska alkoholkonsumtion, fallprevention, höftskyddsbyxor vid fallrisk.

Kvinnor med tidigare fraktur, planerad peroral kortisonbehandling mm ska läkemedelsbehandlas. Ex med parathormon intermittent, strontiumranelat (stimulerar bildning), österogen, bisfosfonat, desonumab, SERM, strontiumranelat, kalcitrol (hämmar resorbtion), Kalcium och vit D (tillgodoser mineralisering). De två sista vid all behandling med skelettspecifika lm.