Läkemedel till olika grupper
1. Vad bör man tänka på vid administrering till kvinnor?
2. Vad bör man tänka på vid administrering till män?
3. Skillnad i GFR mellan olika grupper?
4. Vad händer i farmakokinetiken och farmakodynamiken vid leversjukdom?
5. Ange skillnader på ACE-hämmare, opioider och österogen mellan olika grupper!
6. Beskriv läkemedelsmetabolismen hos barn i olika åldrar!
7. När måste man tänka på teratogenicitet?
8. Vissa etniska grupper drabbas i högre grad än andra av vissa sjukdomar. Ge exempel!
1. Kvinnor har längre transittid då GI-motiliteten påverkas av könshormoner. Läkemedel har längre biotillgänglighet hos kvinnor och fettlösliga läkemedel ansamlas lättare hos kvinnor då de generellt sett har högre andel kroppsfett.
2. Män har större andel kroppsvätskor och får därmed större distributionsvolym för hydrofila läkemedel. Gastrointestinalt alkoholdehydrogenas är mer aktivt hos män än hos kvinnor och de bryter därmed ner mer alkohol redan i magen.
3. Kvinnor har 10% lägre GFR än män. Afroamerikaner (>50%) har högre GFR än andra amerikanska grupper.
4. Vid ascites minskar eliminationen pga en ökad distributionsvolym. Cirros och svår hepatit ger minskat blodflöde till levern och lm med hög första passagemetabolism får därmed större effekt. Minskad proteinbindningen pga lågt s-albumin påverkar ej den fria fraktionen. Patienter med leverskada är mer känsliga för CNS-dämpande läkemedel.
5. ACE-I har sämre effekt hos äldre kvinnor än hos yngre kvinnor och män. Män har ofta mindre känsliga opioidreceptorer och kan behöva högre doser. Kvinnor är mer känsliga för opioidbiverkningar, ffa andningsdepression. På försöksdjur verkar det som om österogen ger längre QT-tid än testosteron.
6. Det finns ingen linjär utveckling från födseln. Nyfödda har omogen lever och njurar. Barn som är 1-2 år har istället högre levermetabolism än vuxna och större lever i förhållande till sin kropp.
7. När man ordinerar läkemedel till gravida. Ex valproat kan ge sänkt IQ hos barnet. Överväg alltid behandlingsvinsten mot riskerna.
8. Ex. drabbas HAN-kineser i större utsträckning av Steve-johnson syndrom vid behandling av karbamazepin då många har en mutation i HLA-genen.
