Klinisk farmakologi, T5
1. Vilka faktorer påverkar absorbtionen av läkemedel (4st)?
2. Ge ex på läkemedel som ger kelat-komplex!
3. Vad innebär det att ett kelatkomplex bildas?
4. Med vilka patienter ska man tänka på att fettlösliga läkemedel kan ackumuleras och få längre halveringstid?
5. Vad är cytokrom P-450?
6. Vad innebär det om man lägger in CYP framför ex P-450?
7. Hur kan grapefruktjuice och grillat kött påverka läkemedelsintag?
8. På vilket sätt kan LM-molekylerna göras mer hydrofila och därigenom utsöndras?
9. Du träffar en patient med njursvikt, vilka läkemedel ska du vara extra observant på?
10. Vad är mekanismen till att man ska dosjustera LM vid njursjukdom?
11. Multisjuklighet och ålder påverkar känsligheten för läkemedel. Ge ex på sådana LM-grupper som äldre brukar vara mer känsliga för (4st)!
12. Du ger Agda 75 år depressionsbehandling med SSRI. Vilka biverkningar bör du vara observant på?
13. Du ger henne även smärtbehandling. Biverkningar?
14. Agda har nyligen fått diagnosen demens och satts in på mediciner. Vilken medicingrupp? Biverkningar?
15. Hur definieras biverkningar?
16. Man brukar prata om två typer av biverkningar, vilka är dessa?
17. Beskriv typ A-biverkningar!
18. Beskriv typ B-biverkningar!
19. Ge exempel på typ A-biverkningar!
20. Ge exempel på typ B-biverkningar!
21. Hur ska man hantera läkemedlet vid typ-A resp typ B-biverkningar?
22. Vad är farmakovigilans?
23. Varför upptäcks inte alla biverkningar innan LM kommer ut på marknaden?
24. Vem ska rapportera biverkningar?
25. Vi har ett system som bygger på spontanrapportering. Fördelar och nackdelar med det?
26. Vad innebär det om du i bipacksedel eller i FASS ser en uppochnedvänd svart triangel?
27. Hur kan du bedömma om symptomet var en biverkan?
28. Tänk på läkemedelsbiverkningar om du får patient med något av de fyra F:en. Vad står de fyra F:en för?
29. Vilka grupper är riskindivider att drabbas av biverkningar?
30. Vad ska du tänka på när du förskriver ett nytt LM?
31. Varför är det så svårt att värdera en läkemedelseffekt?
32. Vad innebär P<0,05?
33. Varför vill man ha en kontrollgrupp i studier?
34. På vilka två sätt kan man göra indelning i grupper? dvs två olika typer av studier
35. Varför bör du vara uppmärksam på doser och beredningar när du läser studieresultat?
36. Vad är en superioritystudie?
37. Vad är en non-inferiority-studie?
38. Vad innebär extern validitet?
39. Det är även bra att visa på patientbortfallet i olika studier. Hur kan man redovisa en studie med patientbortfall?
40. Vad är utfallsmått? Ge exempel!
41. Vad innebär en primär respektive sekundär utfallsvariabel?
42. Riskreduktion är ett sätt att jämföra hur läkemedel förebygger en viss händelse. Vad är skillnaden mellan RRR (relativ riskreduktion) och ARR (absolut riskreduktion)?
43. Vad är NNT resp NNH?
1. Födointag (tänk ex järn som tas upp bättre tillsammans med C-vitamin), ändrad tarmmotorik och sjukdom (gastropares, diarré, hjärtsvikt (ödem i tarmslemhinnan)), GI-kirurgi (kort tarm, övervikt), läkemedelsinteraktioner (bildning av kelatkomplex).
2. Kalcium och järninnehållande läkemedel som tetracyklin, ciprofloxacin och Levotyroxin
3. Metallkomplex i vilket metalljonen är bunden till minst en fleratomig ligand, så att en ringstruktur bildas. Detta gör att den inte har möjlighet att interagera på samma sätt.
4. Hos obesa och hos äldre (har procentuellt högre andel fett)
5. Ett enzymsystem i hepatocyter som är det viktigaste när det gäller nedbrytning av läkemedel och andra substanser.
6. Att man menar alla isoenzymer i P-450. Dessa kan ha stor individuell variation.
7. Grillat kött inducerar CYP1A2 och grapefruktjuice hämmar CYP3A4.
8. Genom glukuronidering, sulfatering, metylering och acetylering.
9. Digoxin, ACE-hämmare, Kaliumsparare, vissa betablockerare, många antibiotika, NSAID och cox-2-hämmare, per orala diabetesmedel, litium, opioider, lågmolekylärt heparin, i.v röntgenkontrast. Dvs - kolla alltid upp läkemedlen innan ordination!
10. Då det inte utsöndras i samma takt kommer det ge en ökad steady state-koncentration och en förlängd halveringstid. Dessutom minskat plasmaclearence, längre tid till och från effekt och minskad proteinbindning.
11. opioider, benzodiazepiner, COX-hämmare och antikolinergika
12. Blödning, viktnedgång, hypotoni/yrsel
13. Opiater: sedering/yrsel, konfusion
NSAID: svikt, blödning
14. Kolinesterashämmare. Biverkningar som ökad kardiovaskulär risk och GI-biverkningar.
15. Biverkningar är en skadlig och oavsedd reaktion på ett läkemedel som inträffar vid doser som normalt används som profylax.
16. Typ A och Typ B
17. A står för augmented. Dessa är farmakodynamiska biverkningar som är relaterade till själva verkningsmekanismen. Dessa kan alltså förväntas just för att läkemedlet slår på en viss receptor exempelvis. Dessa biverkningar är vanliga och dosberoende och ofta reversibla vid utsättning.
18. B står för bizarre. Dessa biverkningar är idiosynkratiska (kan ej förklaras), oförutsägara och sällsynta. Man kan inte heller se ett tydligt dosberoende. Kan ofta vara allergiska och av immunoallergisk typ.
19. Munntorrhet av tricykliska antidepressiva (antikolinerg effekt), yrsel vid antihypertensiv behandling, hypoglykemi av insulin och blödning av warfarin.
20. Rhabdomyolys av statiner, leverskada av diklofenak, agranulocytos av klozapin.
21. Typ-A: dosjustera läkemedlet. Typ-B: sätt ut läkemedlet och pröva preparat som slår på annat sätt. Registrera varning i journalen. Informera patienten.
22. Vetenskapen om och aktiviteterna relaterade till att identifiera, bedöma, förstå och motverka biverkningar eller andra läkemedelsrelaterade problem.
23. När LM blir godkänt finns begränsad info om både effekt och biverkningar på en stor population, eftersom bara få personer är exponerade. Dessa har dessutom haft kort behandlingstid och uppföljningstid. För att upptäcka mindre vanliga biverkningar krävs att många personer exponeras för läkemedlet. 95% sannolikhet att hitta biverkning i viss frekvens om man studerar tre gånger så många människor.
24. Läkare, tandläkare, sjuksköterskor, apotekare och tom patienter.
25. Fördelar: billigt och enkelt att administrera, omfattar alla läkemedel hela tiden, täcker hela populationen, interferrerar inte med förskrivningen, materialet kan användas för vidarestudier.
Nackdelar: begränsa info för varje fall, varierande rapportering, underrapportering, selektiv rapportering, kvantifiering blir omöjlig.
26. Att LM är under utökad övervakning. De är nyligen godkända, villkorligt godkända eller har beslut om ytterligare säkerhetsstudier. Rapportera gärna om dessa!
27. Om biverkningarna försvinner vid utsättning och kommer tillbaka vid återinsättning talar det för ett samband.
28. Försämrat allmäntillstånd, förändrade fysiologiska värden, förvirring, fall.
29. Barn, äldre, personer med nedsatt njurfunktion, hjärtsvikt, diabetes, kognitiv svikt och/ eller polyfarmaci (>10 LM)
30. Väg risken för biverkningar mot nyttan av läkemedelseffekterna. Behandlingen ska vara individualiserad och pat måste få tydliga instruktioner. Motitorera effekt och biverkning.
31. Läkemedelseffekterna är ofta små och går inte att urskilja säkert då ju sjukdomar har ett naturalförlopp, dvs det går inte att säga om effekten beror på läkemedlet eller på sjukdomsförloppet. Dessutom syftar många behandlingar till att förebygga en händelse istället för att bota. dvs vi kan aldrig helt säkert påvisa en effekt eller brist men vi kan vara mer eller mindre osäkra. Vi bedömmer resultatet som signifikant om p<0,05.
32. Sannolikheten att en effekt av den storlek vi ser i vår studie skulle vara en slump (dvs att läkemedlet inte har någon effekt) är mindre än 5%.
33. Då kan en jämförelse mellan dem som blir behandlade och dem som inte blir behandlade göras. Ex kan man se placeboeffekten (effekt av omvårdnad, uppmärksamhet och förhoppningar på behandlingen) och även jämföra naturalförlopp och regression mot medelvärdet.
34. Observationellt (jmfr pat som i kliniken fått behandling A och B, behandlingsvalet är inte slumpmässigt och grupperna kommer alltid skilja sig åt i olika avseenden --> risk att skillnad i utfall inte beror på behandling)
eller Randomiserat (slumpmässigt indelade grupper, grupperna skiljer sig endast åt i fråga om given behandling, patient och bedömare bör inte veta vilken behandling som givits=dubbelblind)
35. Iom att det anses oetiskt att behandla en grupp som har sjukdom med enbart placebo brukar gruppen ist få den bästa behandlingen som finns på marknaden just nu. Det betyder att om en studie för ett nytt läkemedel visar på bra resultat har det en överlägsen effekt. Det betyder också att om preparatet som finns inte är så bra och man använder den nya medicinen i alltför låga doser så ser det ut som om det är bra fastän det i själva verket inte hade någon påvisbar effekt. Omvänt kan jämförelseläkemedlet ges i alltför höga doser i biverkningsstudier!
36. En studie som vill visa att testbehandlingen är bättre än jämförelsebehandlingen. Att man inte lyckas påvisa någon skillnad innebär inte att behandlingarna är likvärdiga.
37. En studie som vill visa att testbehandlingen är lika bra eller åtminstonne inte sämre än jämförelsebehandlingen. Vanligare idag. Kräver noggrann tolkning då dåligt utförande lättare påvisar likvärdighet.
38. Studieresultatets giltighet hos vanliga patienter. Om studien har dålig extern validitet ex. i biverkningsstudie kan det vara så att mest friska personer valts ut för att få ett bättre utfall. Eller att extra sjuka valts ut för att få så bra resultat som möjligt av sin behandling.
39. Ex med en per protokoll-analys, dvs man följer upp endast dem som inte avbrutit behandlingen. Ger bra bild av Lm farmakologiska effekt men dålig bild av vilken effekt man kan förvänta sig vid förskrivning. Bortser dessutom ifrån om många avbryter pga biverkningar eller utebliven effekt.
Ex med intension to treat-analys (ITT), ger en utspädning av Lm farmakologiska effekt, ger en bra bild över vad man kan vänta sig vid förskrivning. Kan hantera bortfallet på olika sätt:
- bästa/västa scenario
-slumpmässigt välja ut ur bortfallsgruppen och anta att hela gruppen har samma resultat som denna, eller imputera värden (LOCF-last observation carried forward)
Ex. med lost to follow-up, man kan välja att bara ta med de patienter som man lyckats följa upp av dem som hoppat av. Underförstått antar man då att bortfallet är oberoende av effekten. Kan tolkas på olika sätt (i bästa fall, i värsta fall).
40. Ett sätt att mäta effekten av det testade läkemedlet. kan ex vara hårt utfallsmått som hjärtinfarkt, fraktur, död. Man kan även använda surrogatparametrar som blodtryck, blodfetter eller bentäthet. Dessa ger en kliniskt mindre relevant information men mindre och kortare studier räcker för att påvisa behandlingseffekt.
41. Den primära utfallsvariabeln är den som studien grundar sig på och som den vill granska. De sekundära har ofta tillkommit i efterhand som man sett att något specifikt fallit ut. De sekundära ska ses som hypotesgenererande snarare än bevisande.
Exempel: Vi vill se om LM A ger mindre risk för att få en fraktur (primär variabel). Vi ser efterhand att patienterna som fått läkemedlet har mindre PTH i blodet. Sekundärt kan vi lägga till en hypotes om att LM A verkar minska paratyroideas aktivitet och därmed fås en minskad risk för benskörhet.
42. RRR - hur många procent mindre sannolikhet är det att viss händelse inträffar om behandling fås jämfört med om den inte fås. Ser ofta ut att vara jättestor skillnad!
Antal pat med hjärtinfarkt i placebogrupp - 4,1%
Antal pat med hjärtinfarkt i Behandlingsgrupp - 2,7%
placebo-behandling/placebo=RRR (delen/det hela)
(0,041-0,027)/0,041 = 34%
placebo - behandling = ARR
4,1-2,7 = 1,4%
43. Number needed to treat, NNT - anger det antal patienter som måste behandlas under en viss tid för att en händelse ska undvikas.
1/ARR=NNT
1/0,014= 71
dvs 71 personer måste behandlas i X år för att ex hjärtinfarkt ska undvikas.
Number needed to harm - anger ist hur många patienter man behöver behandla för att någon ska få en biverkning.
