#Medicin #Läkare #Doktor #Plugg

FRÅGOR:

 

1. Nämn några viktigt instrument för att veta vilken neurologisk sjukdom det gäller då någon kommer in till avd.?

2. Beskriv huntingtons sjukdom!

3. Beskriv stroke!

4. Vilka andra typer av smärtor i huvudet kan förekomma?

5. Beskriv hjärntumörer!

6. Vad är epilepsi?

7. Beskriv MS!

8. Beskriv Parkinsson!

 

 

 

SVAR:

 

1. Anamnesen väldigt viktig, deras medvetandegrad, orientering. Men även ex. nackstyvhet, muskelkraft (kugghjulsmotorik vid parkinsson, arm-uppåt-sträckt-vid stroke eller en tiaattack som är förstadiet), sensibilitet, reflexer (ex. babinski - drar med skaft längs laterala foten. Positiv effekt om stortån lyfter sig = tecken på att man har något problem i CNS), hur de går, vänder, rombergs test - får stå och blunda (Man klarar inte det om problem i lillhjärnan). Sedan kommer man in på CT (tar ca 2 min), ev. magnetkamera (tar ca 30 minuter), ger radiomärkta substanser som åker in och gör att man kan detektera ex blodflöden etc (spect) , EEG, ryggmärgsvätskeprov, absorbans (nedbrytningsprodukter av hemoglobin, högre nivåer vid blödning) mm.

 

2. "Danssjukan", patienterna börjar röra sig lite flaxande. Har en av föräldrarna den är det 50% chans att barnet får den (autosomalt dominant). Ca 500 patienter i Sverige. Mer än 36 repeats av gener - får sjukdomen. Hjärnans ventriklar jättestora medan andra delar förtvinar. Påverkar även den kognitiva förmågan.

 

3. Ganska vanligt. Beror i många fall på att man ex. har ett förmaksflimmer. Detta gör att proppar kan bildas och då kan dessa åka upp i hjärnan. De sätter sig ofta i a. cerebri media. Denna försörjer bl.a talcentrum och motorikcentrum. Om proppen kommer i a. basilaris kommer lillhjärnan påverkas och då kan symptomen bli ännu värre då man både tappar talet och ev. inte kan röra sig alls. Symptomen beror väldigt mycket på var proppen fastnar. Behandlig: trombolys, kan ges lokalt. Proppen kan också i vissa fall dras ut. Om detta sker snabbt kan patienten som drabbas bli helt återställd väldigt snabbt. Om stroken drabbar v. sida av hjärnan blir höger sida av kroppen påverkad. Då påverkas även talet. Om stoke på h. hjärnhalva --> neglect.

Subarachnoidalblödning sker ofta i samband med bristande aneurysm. Artär som brister vilket gör att blödningen blir stor. Gäller att handla snabbt, helst upptäcka och operera bort det innan det kan spricka.

 

4. Huvudvärk - ofta globalt. Migrän - får en aura. Smärtar ofta på en sida. Behandling: ex. tryptaner.

Hortons huvudvärk - ensidig, sitter ofta bakom ögat och gör att det kan stå ut, bli rött och rinna. Extremt jobbig huvudvärk. Får triptaner eller huvudvärk.

 

5. Primära tumörer är ganska ovanliga. De är ofta en tumör. Kan vara god prognos. Dessa utgår från gliacellerna. Oligodenroiom, schwanom osvosv. Vanligaste tumören är olika metastaser. Ofta många olika. Dålig prognos.

 

6. Plötsliga intensiva urladdningar i den gråa substansen. Kan bero på en skada, alkoholiserade personer kan få abstinenskramper, postapoplektiska kramper (anfall efter ex. en stroke), feberkramper, infektioner, altzheimers. Jacksson anfall - vandrar från foten och upp. Abscensepilepsi - blir helt plötsligt frånvarande.

 

Det epileptiska anfallet börjar ofta med att personen spänner sig och kroppen blir som en båge. Detta övergår i skakningar (vanligt att man tuggar - kan bita sönder tungan).

 

7. Multipel skleros. Drabbar mer kvinnor än män. Ofta tidig påverkan. Man får plack i myelinet som gör att fortledningen försämras. Startar ofta med en dimmsyn, man blir ostadig på gången. Blir långsamt sämre och sedan får patienterna skov då de blir mycket sämre. 50% behöver gånghjälpmedel efter 15 år. Nu mycket bättre mediciner - bättre prognos idag än för 10 år sedan. Vanligare sjukdom på våra breddgrader än ex asien och afrika.

 

8. Parkinsson - drabbar mest äldre män. Degeneration av ffa dopaminceller som styr motorik, arbetsminne, belöningssystem. Får stelhet, vilotremor, dåliga medrörelser vid gång, lite hasande steg. Svårt att vända och kan låsa sig så att de blir stående. Ofta lätt framåtlutade åt ena sidan. Mer stela i armarna än bena. Har en hackande rörelse i armbågsleden om man försöker sträcka den.

 

Medincinering: ger L-dopa som är förstadiet till dopamin. Halveringstid på några timmar. Men denna effekt avtar så att man måste ta medicin oftare och oftare. Blir ON eller OFF, och när de får denna ON-påverkan blir de nästan för rörliga.

 

Om parkinsson - skakar i vila och ej vid rörelse

Essentiell tremor - skakningar vid rörelse istället (medicin: betablockerare, kan även få elektrisk stimulering som visat sig var effektiv mot skakningar både parkinsson och övrig tremor)