#Medicin #Läkare #Doktor #Plugg

Frågor på dagens lektion: (svar längre ner)

 

1. Vilka är det centrala nervsystemets delar? (5 st huvudsakliga)

2. Vad kallas hjärnhalvorna med ett annat ord?

3. Vad innehåller den gråa substansen (I levande människa är den mer rosa)?

4. Vad innehåller den vita substansen och varför är den vit?

5. Vad kallas det område som förbinder hjärnhalvorna? (ser ut som ett vitt tjockt stråk i sagittalsnitt)

6. Vilka två viktiga styrningsorgan finns i diencephalon?

7. Vad heter följande på latin? a) hjärnbarken b) fåra c) vindling

8. Hur många lager (med olika celler) innehåller hjärnbarken?

9. Vad är skillnaden mellan grå substans och Hjärnbark?

10. Ge exempel på 3 celler i hjärnbarken!

11. Vad heter den fåra som syns väldigt tydligt och går som ett diadem över huvudet?

12. Vad heter vindlingarna på var sida om den? Vad har de för huvudsaklig funktion?

13. Cortex kan indelas i areor. Vad heter dessa? Beskriv dem kort.

14. Cortex kan även delas in i lober. Namnge och beskriv dessa.

15. Vilken sjukdom gör att man inte känner igen personer man känner? Kriterium för den sjukdomen? Vilken lob?

16. Vad innebär "vänstersidigt hemispatialt neglekt"?

17. I vilka delar av vår hjärna sitter språket? Vilken del gör vad? Vad händer vid sjukdom i respektive del?

18. Vad är basala ganglia?

19. Nämn 3 viktiga kärnor i vårt basala ganglia. Var ligger de?

20. Vad är Thalamus?

21. Det limbiska systemet består av en bakre och en främre del, vilken del står för vad?

22. Vilka strukturer ingår i den främre delen?

23. Vilka strukturer ingår i den bakre delen?

24. Vilka delar består hjärnstammen av?

25. Vad är det retikulära systemet och vad heter det på latin?

26. Vad heter våra två dopaminsystem i hjärnan?

27. Vad innebär parkinssons sjukdom?

28. Var produceras serotonin?

29. Vad kontrollerar serotoninsystemen?

30. Vilka övriga funktioner sitter i hjärnstammen?
31. Vad är folia cerebelli?

32. Vilka delar kan du dela in folia cerebelli i? Var kommer dess inflöde ifrån och vilken funktion sitter var?

33. Vad förbinds cerebellum och nervsystemet med?

34. Vilka är de djupa cerebellkärnorna?

35. I vilken rot från ryggmärgen sitter ett ganglion?

36. Vad representerar ett spinalnervspar?

37. Vad är ett sensoriskt bansystem?

38. Beskriv vad baksträngsbanan gör samt dess strukturer!

39. Beskriv framsträngsbanan samt dess strukturer!

40. Försök att beskriva den somatotopiska organisationen i sensoriska cortex!

41. Hur ser motsvarande organisation ut för de motoriska bansystemen? Hur går dess bana?

42. Vilka skillnader finns mellan tractus corticospinalis lateralis och medialis?

43. Beskriv hjärnhinnorna och mellanrummen mellan dem!

44. Hur många ventriklar har vi? Hur mycket CSF finns det och vad heter strukturen CSF bildas i?

45. Vilka är de huvudsakliga kärl som försörjer hjärnan och hur ser den övergripande strukturen ut?

46. Hur ser det ut på vensidan?

47. Beskriv de olika blödningar man kan få och var de sitter i hjärnan?

 

 

 

 

 

 

SVAR:

 

1. Telencephalon (storhjärnan), Diencephalon (mellanhjärnan), hjärnstammen samt Cerebellum (lillhjärnan) samt ryggmärgen.

2. Hemisfärer

3. Ansamlingar med nervcellkroppar

4. Innehåller nervbanor. Myelin ger vit färg.

5. Corpus callosum

6. Thalamus och hypothalamus

7. a) cortex cerebri b) sulcus c) gyrus

8. Ca 6 st

9. Ingen. Det är olika benämningar på samma sak.

10. Pyramidalceller, gliaceller, stellatecells (kornceller?) samt dess dendriter och axon.

11. Sulcus centralis

12. Gyrus precentralis (anteriort) har motorisk funktion. Gyrus postcentralis (posteriort) har sensorisk funktion.

 

13. Associationsareor (här tänker vi och processar information) och primära areor (har direkt funktion som syn, hörsel, sensorik och motorik). Den primära arean är syndelen längst bak samt ett område ungefär i mitten av telencephalon. Resten hör till associationsarean.

 

14. Frontallob (pannlob). Går bak till sulcus centralis. Här sitter mycket av personligheten med egenskaper som motivation, beslutsförmåga, planering samt social färdighet. (Tänk på exeplet med mannen som fick järnspättet genom ögat och blev som en annan person)

 

Parietallob (hjässlob). Går från sulcus centralis. Här sitter vår uppmärksamhet och vårt medvetande om vår egen kropp och omvärlden.

 

Temporallob (tinninglob). Övre delen följer en linje längs frontalloben och parietalloben bakåt superiort, sett från sidan. I detta område sitter förmågan att känna igen både personer och materiella ting.

 

Occipitallob (nacklob). Tar enbart emot syninformation och bearbetar den.

 

15. Agnosi. Diagnosen får endast om övriga sinnen är intakta. Sitter i temporalloben.

 

16. "Vänstersidigt hemispatialt neglekt". "Vänstersidigt" antyder att nedsättningarna i uppmärksamhet förekommer i vänstra delen av uppmärksamhetsfältet (= skada på höger parietallob). "Hemi" anger att nedsättningen i uppmärksamhet endast drabbar ena halvan av uppmärksamhetsfältet. "Spatialt" antyder att nedsättningen har en rumslig karaktär och påverkar hur vi uppfattar kroppen och rummet som omger den. "Neglekt" betyder oförmåga att medvetet uppmärksamma information. Det kan vara värt poängtera att neglekt handlar om nedsättning i uppmärksamhet som berör syn, hörsel och känsel, men att det inte nödvändigtvis innebär att synförmåga, hörsel eller känsel behöver vara nedsatt. (Fakta från lul.se)

Vid ett neglekt är vanligen både perception, motorik och motivation påverkad:

Uppmärksammar inte stimuli från vänster sida, armarna eller benen hänger på vänster sida hänger inte helt med i rörelser, eller ex en bil som kommer på vänstra sidan uppmärksammas väcker ingen motivation att stanna då personen ska gå över vägen.

 

Bland personer som drabbats av högersidiga hjärnskador uppvisar 30-50 % neglekt i vänster del av uppmärksamhetsfältet under de första veckorna efter insjuknandet. I många fall avklingar dock symtomen snabbt. För en del består dock funktionsnedsättningarna under flera år och ibland till och med under resten av livet. Skador i vänster hjärnhalva kan också leda till neglekt, då i högra delen av uppmärksamhetsfältet. Detta är mindre vanligt, avklingar snabbare och leder vanligtvis till mindre svårigheter i vardagen.

 

17. I frontalloben har vi Broca´s area. Här sitter den motoriska språkfärdigheten, dvs att kunna tala. Här kan det uppstå en skada som gör att vi får motorisk afasi. Talförmågan går då ner (gäller ffa vänster hjärnhalva).

 

I temporalloben har vi Wernicke´s area. Här sitter uppfattningen av språket och vid en skada kan personen inte avgöra om någon är glad eller ledsen = Sensorisk afasi osv.

 

(Aprosodi - oförmåga att förstå och/eller uttrycka emotionella budskap )

 

18. Basala ganglia, eller basala kärnor är en grupp av kärnor med olika ursprung. Tillsammans bildar de en funktionell enhet som ex medverkar i den frivilliga muskelkontraktionen, i bildningen av vanor samt har en del i den kognitiva och emotionella funktionen mm (enligt wikipedia!).

 

Basala ganglierna tar emot ett stort inflöde av signaler från framförallt hjärnbarken. I pann- och hjässloberna  bearbetas signalerna och ganglierna sänder dem sedan vidare dels till thalamus som i sin tur påverkar signalflödet till hjärnbarken och dels till formatio reticularis. Basala ganglierna anses alltså kunna inverka på flödet av signaler som thalamus skall vidarebefordra till storhjärnsbarken och därigenom få avgörande betydelse för vår rörelseförmåga och troligen även för vår realitetsuppfattning. (enligt nervsystemet.com)

 

Min uppfattning är att de basala ganglierna är lite som vår hjärnas "samordnare".

 

19. Nucleus caudatus (snurrar sig runt som en svans) och putamen (ser ut som ett ägg i  mitten) som tillsammans utgör striatum. Dessutom är globus pallidus viktigt.

 

I ett sagittalsnitt långt fram på hjärnan kommer de basala ganglierna att ligga lateralt om den fjärilformade håligheten i storhjärnan, precis under corpus callosum. Putamen ligger mer lateralt och inferiort. (se slides från föreläsningen för förståelse). Är snittet istället taget i mitten av hjärnan kommer nucleus caudatus finnas vid den laterala sidan av ugglans öga. Putamen och globus pallidus syns som en grå vinge där putamen är mer supeiort. Bröstet är thalamus och foten är hypothalamus.

 

I ett horisontalsnitt syns en tjockare uggla med Thalamus som "mage". Ögat och foten är Nucleus caudatus. Den yttre delen av vingen är Putamen och den inre delen är globus pallidus.

 

20. Thalamus är en relästation (i radiosammanhang en anordning som återutsänder en signal som annars inte hade nått fram till mottagaren) som skickar sensorisk och motorisk info till cortex cerebri. Den har ca 50 kärnor.

 

21. Den främre står för emotioner och den bakre för minne (deklarativt - de två delarna från långtidsminnet; det semantiska minnet och episodminnet. Det som man kan vidareföra med tal. Non-deklarativa är ex att lära sig cykla, dvs var och en måste lära sig det med sin kropp).

 

22.

Främre del av Limbiska systemet:

 

Gå - Gyrus cinguli

Med - Mediala prefrontalcortex

Ambers - Amygdala

Hund - Hypothalamus

Vid - Ventrala basala ganglierna

Mediamarkt - Mediodorsala thalamus

 

23.

Bakre del av limbiska systemet:

 

Mammillary body (vårtkroppen)

Fornix

Hippocampus

(fler vid googling men dessa står på slides)

 

24. Mesencephalon, pons och medulla oblongata.

 

25. Formatio reticularis. Det är som en sträng genom hjärnstammen som består av två delar:

En uppåtstigande del överst där vår vakenhet sitter. Dessutom en nedåtstigande del där det sitter motoriska funktioner.

 

26. Superiort i hjärnstammen - Nigrostriatala systemet (motorik) och inferiort om detta (båda i mesencephalon)- Mesolimbiska systemet (VTA - Ventral tegmental area) (belöningssystemet och motivation).

 

27. Att man fått en specifik nervcellsdöd i substantia nigra i mesencephalon ("svarta substansen", namnet kommer från det faktum att substantia nigra är mörkare än omkringliggande vävnad på grund av de dopaminerga neuronen som innehåller höga koncentrationer melanin, vid parkinssons saknas/dämpas den svarta färgen). Detta ger symptom som tremor (skakningar), hypokinesi (minskad rörelseförmåga) eller svårt att komma igång med rörelse och rigiditet.

 

28. I cellkropparna i raphe nuclei i mesencephalon/pons.

29. Stämningsläge (om man är glad/ledsen), hunger-mättnad, motorik.

30. Andning, sväljning, kardiovaskulär reglering etc. (hjärnnerver utgår härifrån)

31. Lillhjärnsblad - Lilla hjärnans yta är synnerligen starkt veckad och bildar ett system av tunna, platta och tätt packade tvärgående/transversella veckbildningar - folia cerebelli - skilda från varandra av smala och mycket djupa sprickbidningar.

 

32. Cerebrocerebellum, spinocerebellum (innehållande vermis = lillhjärnsmasken) och vestibulocerebellum (innehållande Nodulus och Floccus).

 

Spinocerebellum: inflöde-från ryggmärg, funktion-justera ben-, bål- och armrörelser.

Cerebrocerebellum: inflöde-från cortex cerebri, funktion - justera komplexa rörelser iknlusive tal och motorik.

 

Vestibulocerebellum: inflöde-från vestibulära kärnor, funktion - balans.

 

33. Pedunklar (pedunculus superior, pedunculus medius och pedunculus inferior)

34. Fastigial nucleus (mest medialt - nucleus fastigii), interposed nucleus (mitten- den fastsatta?-nucleus globosus), dentate nucleus (mest lateralt-tandformade-den största kärnan i lillhjärnan)

35. I dorsaltoten.

36. Ett ryggmärgssegment.

 

37. Impulser leds hela tiden in till storhjärnbarken så att man blir medveten om olika saker. Ex, smärt - temperaturimpulser, tryck - beröringsimpulser, led - muskelimpulser. Ett sensoriskt bansystem har tre nervceller kopplade efter varandra. 1. Från receptor till förlängda märgen 2. från förlängda märgen till thalamus 3. från thalamus till sensoriskt barkcentrum vilket till slut gör att man blir medveten om det.

 

38. Baksträngsbanan (funicuslus posterior) förmedlar känsel, vibration och proprioception (= position av de egna kroppsdelarna). Den omfattar den vita substansen mellan de bakre hornen, inkluderande tractus postolateralis.

 

Nivå: neuron 1

 

Fasciculus (= nervtrådsbunt) gracilis är en medial del av baksträngen. Den innehåller fibrer från undre halvan av ryggmärgen som förmedlar tryck och beröringsimpulser från benet och nedre delen av bålen (in vid den lumbala ryggmärgen).

 

Fasciculus cuneatus (burdach) är en lateral del av baksträngen. Den börjar i övre halvan av ryggmärgens pars thoracica, och innehåller fibrer som fömedlar tryck och beröringsimpulser från armen och övre delen av bålen. (taget från anatomisk bildordbok)

 

Neuron 2

 

Den första synapsen sker i caudala medulla oblongata där baksträngarna övergår i respektive nästa kärna (nucleus gracilis och nucleus cuneatus). Här sker även överkorsningen av neuronen. Förbindelsen mellan baksträngskärnorna och thalamus kallas lemniscus medialis (lemniscus är en speciell benämning på uppåtstigande sensoriska fiberståk i hjärnstammen)

 

Neuron 3

 

Den andra synapsen sker i Thalamus vid Ventral posterior lateral nucleus of thalamus och går till sensoriska cortex.

 

 

39. Framsträngen är den vita substansen mellan de främre rottrådarna, främre rotceller och fissuren som går in i ryggmärgen (fissura mediana anterior).

 

Neuron 1

 

Neuron från underkroppen går in i lumbala ryggmärgen och neuron från överkroppen går in i den cervikala ryggmärgen. Dessa synapsar vid ingången och kommer sedan att korsa över på samma nivå där de kommer in i ryggmärgen. Dessa förmedlar temperatur, smärta och tryck från respektive område. Dessa går in i medulla oblongata och thalamus via tractus spinothalamicus. Nästa synaps sker även här i ventral posterior lateral nucleus of thalamus.

 

Neuron 2 går till sensoriska cortex.

 

40. Om vi börjar inifrån fissuren går superiort, svänger över kanten och sedan går inferiolateralt kommer kroppsdelarna/organen ligga i följande ordning:

 

Fissuren - kön, fot, ben.

Kanten - höft

Nedåtgående del - nacke, huvud, arm (tumme längst ner), öga, näsa, läppar, tänder

Inåtsvängande descenderande del - tunga, pharynx, intraabdominala delar.

 

41. I princip på samma sätt. Samma ordning.

 

 

Banan startar i motorcortex och går via capsula interna (brett stråk av vit substans medialt om thalamus) genom tractus corticospinalis (del av pyramidbanan) till hjärnstammen där korsningen sker.

 

 

42.
Lateralis: ca 85% av motorneuronen går här. De korsar över vid decussatio pyramidalis (superiort). Banan löper lateralt i ryggmärgen och motorneuronen som löper här styr framförallt de distala musklerna. Går via dorsolaterala motorneuron.

 

Medialis: ca 15% av motorneuronen går här. De korsar längre ner och vissa förblir okorsade. Dessa löper medialt i ryggen och de styr framförallt axiala muskler (även bålmuskulatur och proximal extremitetmuskulatur). Går via ventromediala motorneuron.

 

 43. Ytterst --> innerst

 

Dura mater

Arachnoidea mater

Subarachnoidalrummet med CSF som leds från ventriklarna.

Pia mater

 

44. Vi har 4 st ventriklar. Den totala volymen cirkulerande cerebrospinalvätska är ca 150 ml. Men i plexus choroideus nybildas ca 500 ml varje dygn. Cirkulerande CSF kommer att resorberas i specifika hålrum - arachnoidalvillin. Vätskan går sedan in i de venösa sinusarna och ut i kroppen med venerna.

 

45. A. carotis interna och A. vertebralis som sedan i höjd med hjärnstammen går ihop till A. basilaris. Kärlen A. cerebri ant/media/post som finns på båda hemisfärer förbinds genom en liten blodsträng så att blodet ska komma fram även om det bli ett stopp på en sida. Denna ringliknande struktur brukar kallas circulus willisi.

 

46. "bryggvener" eller ett system av "kanaler/tunnlar" som är inbyggda i den hårda hjärnhinnan och avsedda för att transportera det venösa/använda blodet bort från hjärnan och till skallens utsida. Blodet lämnar hjärnvävnaden med hjälp av "vanliga" vener som samlas ihop till större enheter på hjärnans yta. Dessa större vener tömmer sedan ut blodet i blodledarna.

Den stora övre mittställda blodledaren (sinus sagittalis superior) fungerar dessutom som avlopp för hjärn-ryggmärgsvätskan, likvor.

 

Vid cerebellum delas sinus sagittalis in i confluence sinuum (förening av sinus sagittalis sup., rectus, occipitalis och transversus vid protuberantia occipitalis interna.) --> sinus transversum --> sinus sigmoideum för att sedan anslutas till vena jugularis interna.

 

47. Extracerebral blödning

utanför dura mater --> epiduralhematom

innanför dura mater --> subduralhematom

innanför arachnoidea --> subarachnoidalblödning